Meditation

Meditation är, för mig, främsta källan till frid, klarhet, enkelhet och allt annat jag trivs med.  Det finns en enorm mängd traditioner, tekniker och förhållningssätt som alla benämns som meditation. Troligtvis skulle människor  lätt kunna bråka och argumentera över vad som är ”rätt” meditation. Det mänskliga sinnet verkar kapabelt att gräla om det mesta. Det blir i sammanhanget både lite komiskt och

motsägelsefullt eftersom ett av meditationens största gåvor är att mjuka upp förstelnade tankemönster, komma djupare än det grova lagret av rätt och fel och landa i ett mer öppet och icke-dömande sätt att se på livet.

Jag väljer att se meditationens alla skepnader som olika vägar till (ofta)  samma destination. Det finns mer aktiva sätt att meditera men mina personliga preferenser handlar om den tysta, ansträngningslösa vägen som händer av sig själv när vi släpper taget. Som att meditation är själva varandets grund - en bottenlös stillsam frid där livets rörelser händer. Och vips, när man slutar engagera sig i rörelserna - såsom tänkande, analyserande, planerande och allmänt vridande och vändande - så är det meditativa tillståndet det som blir kvar. Enkelt och svårt på samma gång. Men mest enkelt :)

​

​

​